Runt 5 i morse vakna jag av en duns och ett illvrål. Zemias ramlade ur sängen.. Jag bokstavligen flög upp ur sängen och rätt ner till Zemias för att dra upp honom så snabbt som möjligt till mig. Tröstar honom och när han lugnat sig lite så ger jag honom bröstet i hopp om att han somnar snart. Ja, jag ammar honom fortfarande. Efter en stund märker jag att han visar att han har ont genom att gny väldigt mycket och håller för munnen. Men släpper ändå inte bröstet. Känner att jag faktiskt är tvungen till att ta bort bröstet för att se vad felet är. Där ser jag att han fått ett litet sår vid läpplinjen som det bara pissar ut blod.
Det är något jag absolut inte tål. Barn som blöder. Tycker det är så läskigt och speciellt med mina egna barn! När jag fick stopp på det så somnade han om igen och sov fram till klockan 8,30. Medan jag inte ens kunnat sova en blund efter det som hände. Herregud vad mitt hjärta slog!
Era kommentarer