Jag får sån grov ångest nu på kvällarna när barnen har gått och lagt sig. Känner bara hur ensam jag är när Tobias inte är här med mig och det gör mig så fruktansvärt ledsen. Min ångest har aldrig varit såhär jobbigt. Den går verkligen upp och ner som en karusell! Förstår inte varför det ska vara så fruktansvärt svårt för mig att vara ensam nuförtiden..
Den största ångesten ligger i att nu kommer våra gamla rutiner in igen. Tisdag, Onsdag och Torsdag så ska Mias tillbaka till Föris. Jag ska övningsköra dessa dagar och läsa boken. För någon gång måste jag ta kortet!
Era kommentarer