Sjukstuga

Ja, då är det denna tiden på året. Småbarnsföräldrarnas tråkigaste bit på föräldraskapet. Att ens små skatter blir sjuka och måste få extra mycket kärlek. Båda barnen har åkt på en dunderfest förkylning. Det känns inte som vi gör annat just nu än att torka dessa näsor. Lemonie har faktiskt börjat spy upp slemmet som hon sväljer också. Liiiiiite mycket information kanske, men så är läget. Börjar nu kritiskt dras över åt mig sakta men säkert. Allt började med att Tobias har hostat i ca 1,5 vecka och nu har familjen åkt på förkylning. Om jag minns rätt så sa min farfar att man ska dricka varmt vatten med citron och riven ingefära. Kanske värt att trycka i sig lite allergitablett mot citronen för att se om det faktiskt hjälper. Man har ju iallafall då försökt!

Och inatt hade vi en riktigt jobbig natt. Zemias fick knappt någon luft, hostar, får ta sin inhalator och nu imorse slog febern till..

Det jag oroar mig mest över är att Lemonie ska bli lika sjuk som Zemias blev som bebis. Då tappade han mycket av vikten och orkade ingenting. Togs då inte riktigt på allvar av sjukvården. Vi var ju trots allt unga och vet inte bättre när barn får en enkelt förkylning sa en av läkarna medan sköterskan bakom nickade. Hade jag aldrig uppsökt till vårdcentralen ännu en gång, satt ner foten, bad om alla prover vi kunde få och jag vägrade gå från undersökningsrummet förrän Zemias fick svar. Jaha… Lunginflammation som han då hade gått med i 3 veckor, få gå på täta kontroller till BVC, åkte till akuten 5 gånger och 4 gånger till vårdcentralen under denna korta tid. Vill A L D R I G vara med om något liknande igen med något barn. Det var riktigt tufft för hela vår som då var lilla familj.